Inre hamn
Historik
Hamnen: Karlstads första hamn låg vid Residenstorget, tidigare kallat Salttorget, och här fanns såväl tullstation, järnvåg, magasin och handelsplats. Större båtar var hänvisade till en hamn i Skoghall varifrån godset transporterades till och från Karlstad på pråmar på älven. På grund av problem med vind och uppgrundning av älven börjades en ny hamn anläggas i Karlstad och stod efter tre år klar 1838. Hamnen anlades vid Kanikenäset efter att Tingvallaön hade grävts igenom med en kanal och sluss och stenkajer anlagts. År 1840 fick Karlstad stapelstadsrättigheter vilket innebar att man fick skeppa gods direkt från Karlstad till utländska hamnar. För ägandet och förvaltningen av den nya hamnen stod ”Carlstads Hamn- och Kanalbolag”. Hamnens båda kajer utgör idag inloppet till inre hamnen. Kanikenäshamnens norra kaj kallas Våghuskajen. Den nya hamnen på Kanikenäset ansågs snart ligga alldeles för långt bort och det var besvärligt att tas sig dit. En ny hamn började anläggas 1858 i Tyggårdsviken. En djup kanal skulle grävas fram till en planerad hamnbassäng strax nedanför det år 1847 uppförda cellfängelset. 1861 invigdes det som idag kallas Inre hamnen. I samband med detta övertog staden ägandet av hamnarna och en hamnstyrelse med en förvaltning tillkom. Inre hamnen blev med tiden för trång på grund av att trafiken på Vänern hade ökat efter ombyggnaden av Trollhätte kanal. En ny hamn byggdes istället öster om den gamla hamnen vid Kanikenäset. Den nya Yttre hamnen invigdes 1907. Vid Wermlandskajen hanterades under flera decennier kol och koks, och hamnen kallades under många år Kolkajen.
Utfyllnad: Viken med Kanikenäset omgärdas av Vänerns vatten i söder och av Pråmkanalen utmed Tyggårdsviken. Området var tidigare till stora delar sumpmark. Det mesta av marken började fyllas ut vid mitten av 1800-talet för att senare kunna bebyggas. Det gäller området kring Inre hamn med Tyggårdsviken, kvarteren Barkassen och Kanoten. Även Kanikenäset är till största delen utbyggd på utfylld mark. Efter stadsbranden 1865 användes rivningsmassor som utfyllnad för att anlägga Stadsträdgården. Den senaste utfyllningen gjordes på 1960-talet utmed Tullhusgatan. Under 1800-talets andra hälft byggdes en smal gångförbindelse, Kanikenäsbanken, mellan den centrala staden och Kanikenäsholmen. Området söder om denna ”bank” förblev under ytterligare ca 100 år otillgänglig vassbevuxen sankmark. Genom muddring av Tullholmsviken och uppfyllnad av de strandnära områdena skapades två nya stadsdelar; Orrholmen och Kanoten.
Länk till Karlstads kommuns sida med historiska kartor.
Omvandling/utveckling
Expositionshuset och Orangeriet rustades under mitten av 1980-talet upp och blev till kontor. Därmed var omvandlingen av områdena runt Inre hamn inledd. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet byggdes ett antal kontorsbyggnader både vid Hamntorget och på Kanikenäsbanken. I slutet av 1990-talet inleddes omvandling av den före detta Kanikenässågens tomt med byggande av cirka 350 bostäder i kvarteret Vågmästaren vilket även innebar att tidigare avstängd del av vattnet blev tillgänglig för boende och allmänhet. Inom Tyggårdsviken har omvandlingen av industri- och lagerfastigheter påbörjats med kontor och restauranger längs kajen mot Inre hamn. Omvandlingen avses fortgå med projekt Bryggudden med uppförande av bostäder. Parallellt med den påbörjade omvandlingen så fortsätter tillbakadragandet av den tidigare tyngre verksamheten, exempelvis har varvsverksamheten helt försvunnit och intensiteten i hamnen har minskat.
För denna del av kvarteret Barkassen togs under 2000 en detaljplan fram med syftet att möjliggöra en allsidig stadsbebyggelse med kontor, bostäder och butiker i området. Delar av planen är utbyggd men ännu återstår några tomter för främst kontor men även bostäder planeras ovanpå Helmias nya byggnad. Planarbete pågår för kvarteret Kanoten för utveckling av befintligt kontorsområde. Även för Kanikenäsholmen har ny detaljplan antagits för nya bostäder. Försäljning av dessa pågår men ombyggnaden av kajen har inletts.
Gällande detaljplan för del av kvarteret Barkassen:
Pinassen dp 1780K-21-P2000-08 plankarta
Pinassen dp 1780K-21-P2000-08 planbeskrivning
Områdesnamn
Tyggårdsviken: Namnet på den vik som fanns förr och som idag endast består av Inre hamn. Viken uppdämdes och utfylldes i mitten på 1800-talet för anläggandet av Inre hamn, som påbörjades 1861. Namnet kommer från tiden då militären hade sina tyghus (tyghus; förrådsbyggnad för vapen och militär materiel) sydost om Lagberget, strax norr om viken, ungefär där dagens hotell Bilan ligger. Idag är det udden mellan Pråmkanalen och Inre hamn som bär namnet Tyggårdsviken.
Tullholmen: Kallades förr lilla Orrholmen men fick namnet Tullholmen när den fjärde av Karlstads tullar placerades där i mitten av 1600-talet. Här låg till mitten på 1900-talet Tullholmens ångsåg.
Kanikenäset: Ursprungligen omfattade Kanikenäset även sydöstra Herrhagen. När Pråmkanalen byggdes år 1835-37 delades området. Mellan 1837 och 1861, då Inre hamn anlades, låg järnvågen och stadens hamn i sundet som bildades. Då anlades även den smala Kanikenäspromenaden som sedan utökades med markfyllning mot Tullholmsviken. Namnet Kanikenäset kom till under 1500-talet då Skara stift tillsatte en särskild kanik (kanik; medlem av domkapitel under medeltiden) i området som skulle bevaka det rika laxfisket som fanns i Klarälvsdeltat.
Kvartersnamn
Pinassen: En pinass kunde vara allt från en mindre farkost till ett mindre örlogsskepp. Pinassen kunde vara ett litet fullriggat fartyg. Detta slags pinasser användes både som krigs- och handelsfartyg. I motsats till den samtida flöjten var den plattgattad. Konstruktionsritningen (en av de äldsta av sitt slag) för en pinass från 1670 finns bevarad; det avbildade fartyget har ett enda däck, ett kort halvdäck, hytta, och en hög back. Det fanns större, dubbeldäckade pinasser, och det är svårt att säga var gränsen gick till en fregatt.
Barkassen: En barkass var en större, starkt byggd båt som medförs ombord på större fartyg, särskilt krigsfartyg, för transport av folk och proviant. Barkasser kunde även riggas.
Kanoten: Kanot kommer från det karibiska ordet canoa som betyder båt och är ett samlingsnamn för olika mindre smala vattenfarkoster som vanligen drivs framåt med hjälp av muskelkraft och paddel, även segel förekommer på vissa typer. En kanot är en spetsgattad farkost med både för- och akterstäv. Kanoten kan antingen vara helt öppen utan däck eller vara försett ett däck med en eller två sittbrunnar.
Gatunamn
Lagergrens gata: Olle Lagergren var stadsarkitekt i Karlstad åren 1931-1958. Han efterträddes av sin son Per som hade tjänsten åren 1958-1985. Olle Lagergren har bland annat ritat Lundins minne, uppfört 1938, på Herrhagen.
Gustaf Lovéns gata: Gustaf Lovén var den förste stadsingenjören i Karlstad, verksam mellan 1917 och 1931.
Hadar Grudes gata: Hadar Grude var Gustaf Lovéns efterträdare och var verksam som stadsingenjör 1933-1949. 1949 blev han fastighetschef i staden
Packhusgatan: Packhus är en äldre beteckning för en magasinsbyggnad. Med packhus avsågs en byggnad för inpackning, uppackning och förvaring av varor. Packhus (”tullpackhus”) kunde även avse en byggnad avsedd för tulltaxering av tullpliktiga varor samt för kortare tids förvaring av varor före tulltaxering och liknande.